Julmys

image21


Så var julen över för den här gången.
   Nåja, nästan iallafall.  Än hänger julpyntet kvar (i mitt fall bestående av en julstjärna och en enda tomte - less is more) det finns pepparkakor kvar i kakburken, och det är fortfarande en och en halv vecka kvar på jullovet. Däremot är ju själva juldagarna över, och det är de som faktiskt räknas, åtminstone i min värld.
   Julafton firade familjen + mormor här hemma. Först några paket i julstrumpa på morgonen, och efter jullunch så blev det julklappsutdelning där syrran fick agera "tomte". Mina julklappar gick i "mysighetens tecken": duschcreme, badskrubb, ansiktsmask, handduk, nytt örngott och choklad. Favoritklappen  - som jag valde ut själv i affären några veckor innan jul - måste nog ändå bli min nya klocka. Äntligen kan jag styras av tiden igen!

image22

 På juldagen fick vi stryka den årliga långpromenaden innan jullunchen, på grund av det kassa vädret. Morsan och jag gick en kortare runda i skogen och blev halvt dränkta.
   Annandagen var det finare. Tog en löprunda på morgonen, och på eftermiddagen bar det av till mormor på annandags-middag med släkten.
   Julen har alltså varit en väldigt lugn historia. Men det är väl det som är själva poängen med julen? Varför ska man  flänga fram och tillbaka mellan gammelfaster Agda och sysslingarna och trycka i sig kalvsylta och Ris a la Malta tills man spyr?  Julen är väl då man ska få lov att andas ut och verkligen mysa? Jag åt förövrigt varken sylta eller Ris a la Malta och tro mig, jag blev inte olyckligare för det.

Till nyår blir det nyårsfirande nere i Skåne - och det lär nog bli allt annat en en lugn historia, men till 100 % säkerhet trevligt!

PS. Om du som jag tycker att Ris a la Malta bara är en omskrivning för "vitt kräkmedel" så tycker jag att du kan testa min familjs traditionsenliga julaftons-dessert: pannacotta! DS.

image23

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0